För exakt ett år sedan sa jag hejdå till min familj på Arlanda och satte mig på ett plan mot Amsterdam och sedan Amerika. För exakt ett år sedan träffade jag min, nu, bästa vän och syster för första gången. Jag landade i Chattanooga, Tennessee i tro om att jag skulle fara viadare till Kentucky eller kanske kanske kanske stanna i området som min välkomstfamilj bodde i, vilket sen slutade i inget av dem. Vilket sen slutade med en flytt en timme bort till det bästa stället i hela världen. Jag landade i Chattanooga, Tennessee i tro om att jag bara skulle bo med den här italienska tjejen i en vecka, innan hon åkte vidare till Florida. Vilket sen slutade med att jag delade rum med den här italienska tjejen hela året och som nu är närmare och känner mig bättre än någon annan på hela jorden.

För ett år sen satt en nervös tjej på ett flyg till Amsterdam och tänkte "ska jag vända och åka tillbaka till Sverige och min trygghet?", hon försökte föreställa sig hur mötet med världfamiljen skulle bli och vara, vad skulle de göra tillsammans, alla ställen de skulle se, och alla minnen de skulle skapa tillsammans. Men nu ett år senare sitter hon och räknar ner dagarna tills den 18 december då hon ska åka tillbaka. Men hon ska inte åka tillbaka till den där familjen hon drömde om, för den träffade hon aldrig. Utan hon ska åka tillbaka till sin pojke, till sina vänner och till stället som istället blev hennes familj. 

Tjejen som för ett år sedan satt på det där planet kunde aldrig tänka sig att hon skulle sluta året med en pojkvän i USA och en syster i Italien och flera bästa vänner i USA. Aldrig kunde hon föreställa sig den otroliga lyckan som fanns inom henne under hela året, även när det var som jobbigast. 

 

För ett år sedan åkte jag iväg på mitt liv äventyr. Tack vare det har jag de bästa människorna i mitt liv.