Mitt braiga humör försvann lika fort som det kom. Det är det som är det jobbigaste med att vara sådär cp glad (ja jag kommer ta detta ur 'i rymden finns inga känslor') för det krävs så lite för att man ska hamna över kante och bli sådär väldigt jobbigt ledsen och depressed. Så från att ha älskat livet och inte brytt mig om något, hatar jag allt och är stressad över skolan. Halsen och huvudet gör inte saken bättre av att göra ont och vara irriterande.

Fikat igår var iallafall jätte trevligt och jag har saknat alla personer från lägret massor mer än vad jag trodde var möjligt att sakna personer, som man träffat 1-2 gånger, på en vecka. Pratade iallafall om det mesta och de är sånna underbara personer att jag inte ångrar en sekund över att jag ansökte och ska åka. Bion var bra den med. Skönt att träffa Elina och Adele igen och bara prata igenom allt som man missat. Skönt att ha vänner som man bara kan koppla bort skolan och allt som har med staden att göra och låtsas som om man gick i nian igen. Det är väl ett humör som fortfarande är kvar, är så glad över de personer som jag har träffat och lärt känna under mitt 17 snart 18åriga liv. Germerud kommer även till mig ikväll, en av de få saker idag som faktiskt kommer lätta mitt humör lite. Hon ska sova här och sen ska vi åka in till stan imorgon och shoppa, äta och bara mysa runt.

Snart ska jag åka och kolla på mitt systers vernissage. Så hoppas eran dag blir bättre och gladare än vad min dag känns som.

May the Fourth (force) be with you.