Helt sjukt att ännu ett skolår börjar dra sig mot sitt slut, att man nu går sina sista dagar. Helt galet att jag går mina sista dagar tillsammans med min underbara klass, föralltid. Helt sjukt att jag har fått och lärt känna så många fina nya vänner på bara två ynka år. Att jag lärt känna dem så bra. Att jag vågar öppna upp mig till dem och kan faktiskt kalla några för mina Bästa vänner. Vet inte vad jag ska ta mig till i skolan utan dem, när dem under dessa två år, som inte vart dem bästa årem, allt lyst upp min dag och gjort mig så mycket lyckligare. Så mycket mer taggad på att gå till skolan, även fast resten av skolan vart jobbigt och piss. (Tolka mig inte fel, tycker om min skola och mina lärare, (de flesta), syftar mer på stressen.)

Är så otroligt glad över att jag lärt känna dessa personer och att jag fått dela två, förhoppningsvis fler, år av mitt liv med dem. Jag hoppas verkligen att jag kommer ha kvar dem för resten av mitt liv. Dessa människor som jag delat allt med, upp gångar och ner gångar, vi har samma humor, samma smak, samma tankesätt. Jag älskar er. Jag kommer sakna er så otroligt mycket. Jag hatar att jag inte kommer ta studenten med er. Och jag ber till gudarna att ni kommer finnas kvar när jag kommer hem, för jag vet inte längre vad ett liv utan er skulle vara. Första dagen i gymnasiet, när vi satt i ett klass rum med 20 främlingar som vi skulle bli vänner med. Det är bara ett minne blott, känns som jag kännt er hela mitt liv. Är så glad över att jag tog inisiativet och faktiskt började i en helt ny skola för mig själv, utan mina gamla vänner, för utan det hade jag aldrig träffat er.

Vet inte hur jag ska säga på ett bra sätt att jag är så tacksam över att jag fått lära känna er och våran tid i skolan ihop, att ni alltid funnits där.  Men Tack Tack Tack, för allt! Ni är bäst