Att skriva första mejlet trodde jag skulle vara svårare än vad det var. Hade fortfarande svårt att veta vad jag skulle skriva, hur jag skulle skriva och hur långt det var, men på något sätt lyckades jag slänga ihop ett mejl som kändes bra och som jag är nöjd över på några minuter.

 

Så ja, om ni inte förstod det från det som står ovan så har jag nu precis slängt iväg ett mejl till min nya värdmamma. Spenande och vänta på svar kommer vara det jobbigaste.

Hitta något annat än jeans, när man är som mig och bara äger jeans och är en fattig student var svårare än någonsin. Kanske är det jag borde önska mig i födelsedagspresent?