med en liten katt på axeln (axeln) sitter jag nu, här, framför data skärmen och försöker få ner ord som ska bilda meningar i ett inlägg som på något sätt ska ha något innehåll. jag har verkligen ingen aning om vad jag ska skriva om, mina dagar är som vanligt, jag har inget random i huvudet som jag känner att jag vill skriva om, allt står bara still. motivation och inspiration är på noll. på allt. ingenting riktigt går som jag vill att det ska gå. som det går i mitt huvud. som det händer i filmer. försöker endå hålla humöret uppe och se allt från den positiva sida. det är inte så enkelt alla gånger. men det kommer bli bra. tillslut. mamma sa förut att jag fick sluta skolan om jag ville, om jag tyckte den var så tråkig och för att jag hade massa med panik hela tiden inför den. jag kanske ska ta hennes råd? eller så förösker jag komma iväg på det där utbytesåret som jag inte ens längre vet om jag vågar åka på. jag vill göra så himla mycket just nu. finns inte tillräckligt med tid. finns inte tillräckligt med pengar. är det snart försent? men det är dags för en förändring. i hela mitt liv. första steget var benan med håret. fler återstår att se. och komma.