Glöm inte frågestunden. Hittar den här.

 

"Vill i pappas fotspår gå". Jag har nog alltid vart en riktig pappas flicka. Tro inte fel jag är en mamma gris också, men min pappa är min bästa vän. Jag minns ett bråk med min pappa, det var när jag var liten. Jag kan inte vara arg runt min pappa. Om jag är det så säger han antingen att jag får skärpa till mig eller skrattar åt mig. Jag har sån fruktansvärt pappa abstinens för tillfället. Vill bara att det är min pappa som kommer och väcker mig istället för mitt dumma alarm, vill åka med min pappa in till min skola. Blinka mig till skjuss ända fram istället för att ta tunnelbanan, vill gå tillbaka till pappas jobb efter skolan och sitta och lyssna på "Vi i femman" i bilen påväg hem, och tjata på att på få byta kanal även fast jag älskar det. Komma hem och mötas av en kram. Skämta. Låtsas att jag har ett matlagningsprogram medan vi lagar mat. Ha någon som säger att det är "vinna eller försvinna" men att sen efter en otroligt dålig tävling säga "det gör inget, du kommer visa dem nästa gång". Jag vill bara få en kram av min pappa och höra att jag kommer komma tillbaka starkare än någonsin och att jag är bäst.